I dag onsdag har Sverige återigen rapporterat högst dödlighet i världen i covid-19, enligt University of Oxford.Sjudagarsmedelvärdet ligger för närvarande på 5,4 döda per miljon invånare i Sverige. Näst hårdast drabbade är Brasilien och San Marino. Det är absolut förskräckligt att vi har så höga dödstal i Sverige, säger Anders Tegnell.
Dag för dag följer University of Oxford och den ideella organisationen Global Change Data Lab dödstalen i covid-19 per miljon invånare, och publicerar resultaten på sajten Our World in Data.Under onsdagen var det svenska dödstalet – 5,4 döda per miljon invånare – ännu en gång högst i världen, sett till genomsnittet de senaste sju dagarna. Brasilien, det näst hårdast drabbade landet, hade 4,4 döda per miljon invånare.
De senaste två veckorna har Sverige haft världens högsta dödstal sju dagar – nämligen 14, 15, 18, 19, 20, 26 och 27 maj.
University of Oxfords och Global Change Data Labs siffror grundar sig på European Centre for Disease Prevention and Controls rapportering av covid-19-döda i världen.
När Aftonbladet intervjuade statsepidemiolog Anders Tegnell på eftermiddagen fanns det bara siffror fram till tisdagen, då Sverige också låg högst.
Vad är din kommentar till att Sverige hade högst dödstal i världen i covid-19 i går tisdag?
– Dödstal är något som är väldigt svårt att jämföra mellan länder, speciellt vid ett enskilt tillfälle som nu, säger Anders Tegnell. Länderna befinner sig i olika delar av utvecklingen av den här pandemin, vi är mer eller mindre duktiga på att registrera de verkliga dödstalen. Jag tycker man ska vänta med den här typen av analyser till om något år. Då kan man landa i vad de verkliga dödstalen har varit i olika länder.
Men det är ju inte ett enskilt tillfälle. Flera dagar de senaste två veckorna har Sverige rapporterat högst dödstal. Menar du att de här siffrorna är ointressanta?
–Nej, det är absolut inte ointressanta siffror. Men jämförelsen går inte att göra, det är min absoluta åsikt. Sedan är det absolut förskräckligt att vi har så höga dödstal i Sverige. Vi har jobbat väldigt hårt med att försöka minska det så mycket som möjligt. Vi ser en positiv utveckling på framför allt äldreboenden som vi hoppas kan fortsätta.
För tio dagar sedan sade du att 70-årsgränsen kanske kunde justeras uppåt. Många blev besvikna över gårdagens besked att de som är över 70 år fortsatt ska stanna hemma så mycket som möjligt. Hade det varit bättre att inte säga något om att lättnader kanske var på väg?
– Det är alltid lätt att vara efterklok. Jag tyckte det var viktigt att signalera att vi gör ett seriöst försök att titta på vad som är en rimlig nivå i Sverige.
Men om man är efterklok – hade det varit bättre att inte säga något?
– Nej, jag tycker det är viktigt att vi talar om vad vi försöker göra. Vi hade absolut en ambition att se om vi inte kunde höja den. Vi tyckte det fanns signaler om att vi borde kunna höja den, med tanke på att folkhälsan i den åldersgruppen är väldigt bra i Sverige. Nu blev det inte så, eftersom just ålder uppenbarligen är en väldigt viktig riskfaktor, det är inte så mycket underliggande hälsa som är viktig, säger Anders Tegnell.