Sveriges coronarestriktioner är tillräckliga, men borde ha införts snabbare och på en gång.Det hävdar Frode Forland, smittskyddsdirektör i Norge. Titta bara på Finland, Danmark och Norge. De gick in hårdare med en gång, och det förde faktiskt till att smittan stannade, säger han.

Norges motsvarighet till Anders Tegnell heter Frode Forland och är smittskyddsdirektör vid Folkehelseinstituttet. I Norge har hittills 236 personer dött i covid-19, i Sverige 4 395.

Varför har ni lyckats så bra?

Regeringen gick in hårt vid rätt tidpunkt. Det blev ett stort samhällsmedvetande från alla när restriktionerna infördes den 12 mars. Alla fattade att det här är allvar, det är nu, säger Forland.

Vad säger norrmannen på gatan om situationen i Sverige?

– Man är väl lite förvånad, att det blivit så olika. Själv är jag förvånad att det kunde bli så stor skillnad utifrån de relativt små olikheterna i tänkande.

Men det är ju ganska stora skillnader i hur Sverige och Norge gjorde?

– Nej, inte så stora, det handlar mest om snabbheten i början. I Sverige tog man det lite stegvis uppåt, i Norge gick man rakt upp och sen stegvis neråt. Men det är ett missförstånd att Norge haft en total lockdown. Folk har alltid kunnat gå ut, vi har inte heller stängt restauranger och köpcentra, och kollektivtransporter har varit igång hela tiden.

Så du menar att om de svenska restriktionerna kommit på plats snabbare hade de räckt för att minska smittan?

– Det tror jag. Titta bara på Finland, Danmark och Norge. De gick in hårdare med en gång, och det förde faktiskt till att smittan stannade.

90 procent av alla som dött i covid-19 i Sverige var 70 år eller äldre. Nära hälften av dem bodde på äldreboende, var fjärde hade hemtjänst. Vad tänker du om de siffrorna?

– Det är samma som i Norge, i procent. Genomsnittsåldern för de döda är 82 år.

Enda skillnaden är att mycket färre har dött i Norge?
– Ja.

Sverige har nu nästan tio gånger fler döda än Norge, sett till invånarantalet. Hur ser du på det?

– Det är förvånansvärt stor skillnad. Sverige sade i ett första läge att man förväntade sig en spridning i samhället som inte kan slås ned, medan Norge och Danmark gick in och ville slå ner det. Det var en strategi som tycks ha varit mycket lyckad. Men i det långa perspektivet vet vi inte – och det håller jag med Anders Tegnell om – vad som blir det bästa resultatet, efter ett eller två år.

Har man haft en gammal tankegång i Sverige, gått efter vad som hänt vid tidigare pandemier?

– Kina, Sydkorea och Japan kunde med samhällsåtgärder faktiskt slå ner den här epidemin. Man måste använda den kunskapen så snabbt man kan också i andra länder, inte bygga på det som har skett under tidigare influensapandemier.

De svenska experterna tittade för lite på Kina och Sydkorea?

– De har väl tänkt att det här sprids som andra epidemier, man kan inte slå ner det.

Vad tänker du om att Sverige hade högsta dödstalet i covid-19 i hela världen i fredags?

– Det är en olycklig situation. Sverige står fortfarande mitt i sin epidemi på en mycket högre nivå än i grannländerna.

Norge ligger på 100:e plats, med ett sjudagarsmedelvärde på 0,1 döda i covid-19 per miljon invånare.

– Vi är på en låg smittnivå som vi kan kontrollera. Vi smittspårar varje fall, isolerar och sätter i karantän. Jag hoppas vi kan hålla det här i schack till man förhoppningsvis får ett vaccin.

”Sverige går emot hela världen”, har du sagt om den svenska coronastrategin. Varför blev det så, tror du?

– Ni har inte följt WHO-råden kring testning och hård lockdown, att slå till hårt och snabbt.

Har ni följt råden från WHO?

– Ja, i stor utsträckning. Det är också lyckligtvis så i Norge att varje norsk kommun har en smittskyddsläkare, som ansvarar för att spåra varje fall, och som har ansvar också för smittskydd i äldreomsorgen. Hela arbetet med att spåra smittan görs i kommunerna.

I Sverige finns bara smittskyddsläkare på regional nivå, totalt omkring 60 läkare.

– Ja, och det känns ju kanske lite otryggt. Vi har 350 norska kommuner med folk som har ansvar.

Norska och danska regeringarna införde tuffare coronarestriktioner än expertmyndigheterna föreslog, medan den svenska regeringen följde expertmyndighetens råd. Varför lydde den svenska regeringen sina experter, medan norska och danska regeringen gick längre än experterna?

– Det handlar om myndighetsstrukturen i länderna. När den norska regeringen såg att det här var en fråga för hela samhället, inte bara en hälsofråga, då tog den över, säger Forland.

Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndighetens menar att det är för tidigt att säga vad Sverige gjort rätt eller fel.

– Vi var väldigt snabba med rätt många av restriktionerna, sedan har vi skärpt till dem under resans gång. Det är lite olika filosofier, om man ska slå till med storsläggan med en gång eller trycka tillbaka det. Jag tror det är jättesvårt att veta vad som är bäst.

Vi ser stora skillnader i dödstal mellan Sverige och våra nordiska grannländer. Borde det ändå inte gå att dra några slutsatser utifrån det?

– Nej, jag tycker det är jättesvårt. Det går att dra slutsatser i enskilda länder vad som fungerat bra och mindre bra men att jämföra är för tidigt. För det behövs längre observationstid, säger Anders Tegnell.