Risken att smittas och dö i covid-19 är olika stor beroende på vilket land man är född i. Bland vissa grupper är överdödligheten så hög som 220 procent.– Sverige har misslyckats, säger Kristina Jakobsson, professor vid Göteborgs universitet.

Sverige har drabbats hårt av corona, men den har slagit olika hårt mot olika områden och grupper. Nu har Göteborgs universitet studerat överdödlighet i covid-19. Genom att titta på SCB:s statistik för dödligheten under mars, april och maj i år jämfört med snittet för 2016–2019 uppdelat på födelseland har man fått fram siffrorna för hur covid-19 drabbar olika grupper.

• Bland personer 40–64 år och äldre över 65 födda i Irak, Somalia eller Syrien var överdödligheten 220 procent.

• Bland personer 40–64 år födda i Sverige, Norden, Europa och Nordamerika var överdödligheten på −1 procent.

• Äldre över 65 födda i Sverige, Norden, Europa och Nordamerika hade en överdödlighet på 19 procent.

Visar på ojämlikhet

Studien tittar på äldre och medelålders personer födda i Irak, Somalia och Syrien som generellt varit i Sverige kortare tid än andra invandrargrupper.

– Det handlar inte om etnicitet, men den ökade dödligheten sammanfaller med segregation och sociala förhållanden, säger Kristina Jakobsson, en av författarna till studien och professor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet.

Hon hade väntat sig skillnader. Men inte så stora.

– I början av pandemin sa man ”inför covid-19 är vi alla lika”. Men det var ju helt fel. Inför covid-19 så är den ojämlikhet som finns vad gäller hälsa och levnadsvillkor väldigt tydlig, säger hon.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att infektionssjukdomar alltid drabbat utsatta grupper i samhället särskilt hårt.

– Infektionssjukdomar smittar genom tät kontakt så bara det genom trångboddhet och oförmågan att kunna isolera gör att man har en annan utsatthet, säger hon.

Enligt Tegmark Wisell är det viktigt att nå ut med information på rätt sätt.

– Att media når ut till de här grupperna så att man får fram det viktiga budskapet och hur vi från myndigheter anpassar vår kommunikation och jobbar vi med civilsamhället som kanske har en starkare roll i vissa delar av samhället. Där måste vi alla tänka efter – hur når vi fram?

Hur allvarligt påverkar boendesegregationen?

– Själva segregationen i sig får en konsekvens om det innebär att segregationen innebär att man har olika villkor i boendet, att man har en annan omöjlighet att skydda sig om man är sjuk och frisk och riskgrupp och så vidare, så på så sätt påverkar den ju, säger Karin Tegmark Wisell.

”Mindre möjlighet att följa råd”

Den höga dödligheten kan delvis förklaras med att många i gruppen har svårt att följa flera av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distansering på grund av sin livssituation. Många av dem bor trångbott i flera generationer och är beroende av kollektivtrafik för att ta sig till jobbet.

De jobbar också i högre utsträckning inom service- och kontaktyrken, där risken att utsättas för smitta är större.

Vad säger resultatet om den svenska coronahanteringen?

– Vi har inte lyckats skydda våra äldre på äldreboenden. Och vi har inte heller lyckats skydda äldre och medelålders invandrare i trångboddhet och i generationsboenden. Vi har inte lyckats skydda de yrkesgrupper som har täta kontakter med människor, som taxichaufförer och bussförare. Vi har varit betydligt bättre på att skydda sjukvårdspersonal, säger Kristina Jakobsson.

Redan tidigt kom larmen om att vissa invandrargrupper och boende i socio-ekonomiskt svaga områden som Järva var överrepresenterade. Då fick myndigheterna kritik för att de var sena med att få ut information på olika språk. Det är viktigt, men inte det centrala för att minska smittspridning och dödsfall, menar Kristina Jakobsson.

Om informationen inte är tillämpbar så spelar den ju ingen roll. För den i trångboddhet är det kanske inte möjligt isolera sig om man blir sjuk. Om man tidigt och mer aktivt hade gett sjuka möjlighet att flytta till korttidsboenden hade man kanske kunnat bryta smittkedjorna.

Den högre dödligheten handlar också om folkhälsa. Många av de riskfaktorer som ger allvarligare sjukdom, som diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar, är vanligare bland socio-ekonomiskt svaga grupper.

Är du kritisk till hur myndigheter hanterat de här grupperna?

– Ja det är klart jag är kritisk, samtidigt som det är lätt att vara efterklok. Men Sverige reagerade sent på vissa områden. Man la fokus på att bygga upp beredskapen i sjukvården men var sen med att ta fram förebyggande strategier för olika grupper. Nu måste man kartlägga och förstå hur smittan spridits i olika grupper för att ta fram relevanta råd och strategier för olika grupper, säger hon.