Direkt efter den första dosen vaccin startar en process som gör det möjligt för kroppen att så småningom slå till mot coronaviruset.
Men det är inte förrän efter den andra sprutan som koncentrationen av antikroppar är tillräcklig.
– Det handlar också om att de måste mogna och bli tillräckligt effektfulla, säger vaccinforskaren Ali Harandi.

De nya vaccinen som kallas mRNA fungerar inte riktigt som de gamla. Det handlar förstås om att aktivera immunsystemet, men på ett annat sätt. Vaccinen från Pfizer och Moderna innehåller ingen aktiv substans utan ribonukleinsyra, något som också våra celler gör.

I det här fallet har de en instruktion att skapa delar av coronavirusets ytprotein, spikproteinet, säger Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
Vaccinet med mRNA är inkapslat i ett hölje av fett.

– Det är i mycket liten storlek förstås, men utan höljet skulle mRNA försämras i våra kroppar direkt. Det skyddar innehållet.

Eftersom våra celler i kroppen också har ett hölje av fett tas de här budbärarpartiklarna emot i kroppen efter det att vaccinet injiceras.

Rodnad ett bra tecken

Ganska snart efter att sprutan ges startar också en lokal inflammation.

– Det kan man märka på att huden kan bli röd och svullen, det är ett tecken på att immunförsvaret redan är igång.
När cellerna börjar producera spikprotein försvinner sedan mRNA-delen.

– En del tror att det påverkar vår arvsmassa, men det kan de inte göra. De tar sig inte in i cellkärnorna där vårt dna finns, säger Ali Harandi.

”Börjar ganska snart”

När spikproteinet finns i kroppen aktiveras vårt immunsystem. Lymfkörtlarna, som bland annat finns i armhålan, kan bli svullna. Det är ett tecken på att immunförsvaret fungerar.

– Antikroppar börjar inte produceras på en gång, det är det medfödda immunförsvaret som drar igång.

Även om den här responsen startar redan några timmar efter den första sprutan är den inte skyddande. Men den är ändå viktigt för att det så småningom ska utvecklas antikroppar och T-celler som så småningom kommer att skydda mot covid-19.

– Produktionen av antikroppar börjar ganska snart efter vaccinationen, men det tar 10–12 dagar innan de kan upptäckas i prover.

För att göra immuniteten maximalt hållbar måste man få en andra spruta.

Lymfkörtlarna

– Det är också så att antikropparna, som med hjälp av reaktionen från det adaptiva immunförsvaret har utvecklats till ett skydd mot just coronaviruset, har olika grad av mognad. Det är en procedur som pågår i lymfkörtlarna.

Efter den första sprutan har man en liten chans att få hållbara antikroppar, med den andra ökar den och även alltså kvaliteten på dem.

Astras vaccin håller på att fasas ut i Sverige, och aktiverar immunsystemet på samma sätt men innehåller inget budbärar-RNA utan en del av ett ofarligt förkylningsvirus som drar igång immunförsvaret.

Tredje spruta

Ali Harandi tror att vi inom ett år kanske behöver få en tredje spruta för att hålla immunförsvaret igång.
– Det finns en del forskare som är skeptiska till att ta en tredje spruta med mRNA-vaccin. Det finns tecken som tycker på att de kan skapa en stor inflammation i kroppen. Men det här vet vi inte än, säger Ali Harandi.
Han menar att vi i höst kommer att veta mer om antikropparnas hållbarhet och huruvida det behövs en tredje vaccinspruta.
– Det kan vara så att vi bara vaccinerar riskgrupper i framtiden på samma sätt som med influensavaccinet. Det kommer också nya vaccin, bland annat ett proteinvaccin som verkar vara mycket lovande.