Krisen i Afghanistan kan leda till en ökad ström av flyktingar till Europa. Statsminister Stefan Löfven avvisar att Sverige kommer att ha ett lika stort mottagande som under flyktingkrisen i samband med Syrienkriget.

Vi ska aldrig tillbaka till 2015, säger Stefan Löfven. Sedan konflikten i Afghanistan eskalerade i söndags har Sverige utrymt sin ambassad i Kabul och den utsända personalen är hemma i Stockholm. Samtidigt misslyckades den ursprungliga planen om att evakuera de lokalanställda och situationen för dem är i nuläget oklar.

DN träffar statsminister Stefan Löfven för en intervju på onsdagsmorgonen.

Hur ser du på risken för en stor flyktingvåg till Europa och Sverige efter talibanernas maktövertagande?

– Just nu är förstås situationen i Afghanistan väldigt allvarlig och läget har försämrats snabbt. Men det råder också stor osäkerhet och man måste ha respekt för att det är mycket svårt att förutse hur läget kommer att utvecklas. Det kan förstås bli fler som lämnar sina hem och då sannolikt i första hand till andra områden inom Afghanistan och i närområdet. Men vi kommer förstås att följa utvecklingen mycket noga, säger Stefan Löfven.

Han understryker att Sverige inte kommer att kunna ta emot lika många asylsökande som under flyktingkrisen i samband med Syrienkriget.

– En sak ska vi vara väldigt klara över: vi ska aldrig tillbaka till 2015. Där kommer inte Sverige att hamna igen.

Borde inte Sverige ha gjort mer för att säkra att de lokalanställda kunde lämna landet?

– UD hade förberett en evakueringsplan för de lokalanställda. Nu blev det ett så väldigt snabbt händelseförlopp och alla länder sitter med samma problem. Vi ska också ha ett Herkulesplan i regionen som snabbt ska kunna ta sig till Kabul. Men det är klart att det är försvårat av att vi inte har någon ambassadpersonal på plats. Det är speciella svårigheter men vi jobbar för att de som vill ska få kunna komma iväg.

Att andra länder gjorde missbedömningar är väl ingen ursäkt för att Sverige inte lyckades?

– Klockan halv tio i söndags morse var det fortfarande så att man skulle göra enligt planen, att de skulle börja evakueringen den här veckan i tisdags. Men klockan tio kommer signalen om att det inte går, ni måste iväg nu. Det här gick väldigt fort. Man gör det lätt för sig om man säger att det var klantigt – ingen förutsåg det. Det fanns en plan men den kunde inte verkställas eftersom allt ställdes på ända, förutsättningarna blev förändrade.

Om ni lyckas evakuera de lokalanställda, vad kommer att hända med dem då?

– Det är myndigheten som avgör men vi har lagat för ett beslut så att man snabbt kan söka asyl. Annars får man vara i tredje land. Sen är det myndigheterna som hanterar det, inte regeringen. Vi har sett till att det finns ett plan, ändrat regelverket och sen är det myndigheterna som hanterar det.

Överväger regeringen att ge amnesti till några av de afghanska asylsökande som finns i Sverige i dag?

– Amnesti är inte regeringens politik. Men som säkerhetsläget är i Afghanistan i dag skickar inte Migrationsverket tillbaka människor dit.

Hur ser du på risken att Afghanistan åter blir en bas för terrorister som utför attacker i vår del av världen?

– Det är för tidigt för att spekulera i detta. Afghanistan får inte på nytt bli en bas för terrorism.

Vilka säkerhetspolitiska slutsatser drar du av utvecklingen i Afghanistan?

– Det säkerhetspolitiska läget är djupt oroande. Talibanernas framryckning har i ett slag förändrat situationen. Nu måste alla aktörer jobba för ökad stabilitet och minskad oro i regionen.

– Det internationella samfundet måste nu fortsätta jobba för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst för att värna de framsteg som redan har gjorts för kvinnors och flickors situation. Talibanerna måste få ett mycket tydligt budskap om att de kommer att utkrävas ansvar för brott mot internationell humanitär rätt eller övergrepp av mänskliga rättigheter.

Kommer det här att påverka Sveriges vilja att delta i internationella militära insatser?

– Vi skickar aldrig lättvindigt svenska soldater eller personal till riskfyllda insatser och områden. Det är alltid svåra beslut som kräver noggranna överväganden och då alltid utifrån de specifika omständigheterna för varje insats.

– Efter varje insats drar vi givetvis lärdomar. Det kommer vi förstås att behöva göra även här. I första hand kommer det att ske med våra partners – EU, USA, FN och Nato. Vi kommer självklart att göra en noggrann utvärdering för att se vad vi kan lära oss. Vi ska också komma ihåg att internationella insatser är viktiga för trygghet och säkerhet här hemma i Sverige.

https://www.dn.se/sverige/lofven-om-flyktingar-vi-ska-aldrig-tillbaka-till-2015/